Ekologismens sex perspektiv på det gröna skiftet:

1) Den gröna förståelsen - allt hänger samman
2) Den gröna etiken - kärleken till livet
3) Den gröna maktanalysen - de sammanvävda förtrycken
4) Den gröna demokratin - att låta jordens röster höras
5) Den gröna ekonomin - ett livsbaserat perspektiv
6) Det gröna jaget - sökandet efter helhet och djup

Vad detta innebär förklaras i min bok, på denna blogg, samt i denna artikel.


onsdag 17 april 2013

Yrkande om bank- och penningsystemet i Miljöpartiets partiprogram!


Detta yrkande har framförallt tagits fram av Niklas Högberg, aktiv i stiftelsen God banketik och även medlem i Lodyn. Men jag själv står bakom det naturligtvis, och det är jag som lägger fram yrkandet på miljöpartiets kongress.
 
Yrkande:
 
En hållbar ekonomi kräver att bank- och penningsystemet underordnas samhällssystemet som i sin tur är integrerat i de naturliga systemen. En central princip är att pengar ska skapas av transparenta demokratiska institutioner för det gemensamma bästa, snarare än för att maximera vinster åt privata banker och finansinstitut.
 
Motivering:

I de flesta länder och stater har det stora ansvaret för att skapa samhällets pengar idag överlåtits till privata, vinstdrivande affärsbanker. I detta system skapas nya pengar när krediter beviljas till låntagare. Det vi vanligtvis kallar pengar är alltså i princip skulder som medborgare, företag och samhällsinstitutioner är skyldiga bankerna. I genomsnitt utgörs endast ca 5% av penningmängden av kontanta sedlar och mynt, resten är skulder. Bankerna har som mål att maximera vinster åt ägarna, vilket bl a uppnås genom räntor och avgifter på deras tjänster, inte minst utlåningen. Genom multiplikatoreffekten kan banker dessutom låna ut belopp till flera gånger värdet av varje inlånad krona. Allt detta gör banker till stora vinstmaskiner, vilket har ansetts gynna marknaden och samhället i stort.
 
Systemet har dock visat sig ha förödande destruktiva effekter och utpekas idag som en av de främsta drivande krafterna bakom växande ekonomiska klyftor, sociala orättvisor, konflikter, miljöförstöring liksom nedmontering av välfärd och demokrati. Anledningen är att det i praktiken aldrig finns tillräckligt med pengar i samhället för att betala tillbaka skulderna till bankerna. I själva verket ökar hela tiden gapet mellan samhällets penningmängd och skulderna som ska betalas, vilket bygger in en stress hos individer, näringsliv och samhälle - något som i sin tur förstärker och t o m skapar globala kriser. Detta späs på ytterligare genom att bankerna i sin strävan efter vinstmaximering blir allt mindre benägna att återinvestera i samhällets reella varor och tjänster, utan istället väljer att investera i den finansiella sektorns egen virtuella ekonomi vilket i deras ögon ger betydligt större utdelningar på kortare tid.

Bankernas behov av ständig expansion framstår idag som en viktig orsak till de allt tätare finansbubblor som uppstår och spricker med omfattande negativa konsekvenser för hela samhället. Deras jakt på ständigt nya låntagare har ofta lett till en oansvarig utlåning där samhällets skulder till slut har blivit så stora att de inte längre kan betalas - varpå bubblan brister. Bankerna har tillåtit sig dessa risker då de i kristider räknar med att alltid räddas av skattebetalarna, trots att deras spekulativa verksamhet allt oftare har beskrivits som kasinospel och vadslagning. Utöver räddningsaktionerna kan de även räkna med att ta över säkerheter för obetalda lån, vilket i praktiken leder till att även kriserna i slutänden blir en vinstapparat för dem - på bekostnad av samhället i stort. De drabbade är såväl enskilda som företag och hela stater som tvingas slumpa ut sina tillgångar för att betala skulderna. De ges ansvaret för problem som i själva verket kan spåras till ett dysfunktionellt system.

Genom principen att penningskapandet ska tjäna samhället snarare än bankägarna, vänds den negativa spiralen vilket ger snabba positiva effekter såväl ekonomiskt som socialt och ekologiskt. Principen kan förverkligas genom en rad olika strukturer och former, inklusive men inte begränsat till olika former av gemensamt ägda banker som eliminerar vinstmaximering och överdrivna räntor. North Dakota är ett exempel på hur en delstatlig bank bidrar till en blomstrande ekonomi, i samspel med traditionella lokala banker. Statligt skapade pengar har fördelen att man kan utkräva såväl transparens som ansvar, samtidigt som inflation förhindras när pengarna öronmärks till reella varor och tjänster. Komplementära valutor är ytterligare ett sätt att stärka lokala ekonomier och demokratier, inte minst i kristider. Principen om gemensamt skapade pengar minskar även behovet av tillväxt som idag drivs på av bankernas ständiga behov av expansion genom ökad skuldsättning. Tillväxt har sedan länge upprätthållits genom just ökad skuldsättning hos hushållen - en självförstärkande negativ spiral som därmed helt kan elimineras.

 

Yrkande för naturens rättigheter i miljöpartiets partiprogram!



Detta yrkande lägger jag till miljöpartiets partiprogramsproposition, med förhoppning om att det skall bli en del av det nya partiprogrammet.
Yrkande:

Naturen har ett egenvärde och bör tillerkännas rättigheter på samma sätt som vi tillerkänner människor grundläggande mänskliga rättigheter. Ekosystemen med dess mångfald av arter har rätt att fortleva och bevara sina livsuppehållande funktioner.

Motivering:

Industrisamhällets juridiska system behandlar jorden och naturen som egendom, som enbart resurser att utnyttja. Men nu växer det fram en rörelse för naturens rättigheter på många håll i världen, baserad på gedigen forskning inom en mängd områden. Flera kommuner i USA har befäst lokala ekosystems rättigheter i sina förordningar och erkänner där deras fundamentala rättighet att existera, blomstra och bevara sina livsuppehållande förmågor. Länder som Ecuador och Bolivia har befäst Moder Jords rättigheter i konstitutioner och lagar.

 Att tillerkänna naturen rättigheter innebär något av ett paradigmskifte för vårt västerländska samhälle och juridiska system. Det innebär att erkänna att våra ekosystem med dess växter, djur, vattendrag och landskapsformationer har rättigheter på samma sätt som vi människor har rättigheter
- i princip får naturen en egen röst och kan försvaras i domstol av en advokat. Detta grundar sig i en systemvetenskaplig kunskap om alltings ömsesidiga beroende, där de mänskliga rättigheterna balanseras och integreras inom den större helhet som naturens rättigheter utgör.

Dagens miljölagstiftning är betydelsefull på många sätt, men den
utmanar inte den grundläggande relationen mellan människa och natur, som så länge varit förhärskande i västerlandet, där naturen ses som separerad från människan och enbart ett objekt att exploatera. Naturen ses i dagens rättsliga termer som vår egendom, det vill säga i realiteten en relation där människan är härskare och resten av naturen vår slav. Miljölagstiftningen inskränker sig till att reglera hur hårt vi ska få behandla denna "slav".

Rörelsen för naturens rättigheter utmanar härskare-slav-relationen i vårt förhållande till naturen. Genom att juridiskt tillerkänna naturen rättigheter får vi som engagerade samhällsmedborgare, lokalpolitiker, miljöaktivister, ortsbefolkning, m fl. den legala möjligheten och ansvaret att genomdriva försvaret av dessa rättigheter till ekosystemens fördel inne i rättssamhället centrala instanser.
Miljöpartisterna Valter Mutt och Annika Lillemets lade 2012 en motion om naturens rättigheter i riksdagen. Deras motion har inspirerat min skrivelse, Läs motionen. Förhoppningsvis kan detta nu bli en fråga som hela partiet driver, inte bara enskilda riksdagsledamöter.
Nätverket Lodyn som jag är initiativtagare till arbetar med frågan om naturens rättigheter här i Sverige. Jag har tidigare på denna blogg reflekterat över fördelar och brister med ett rättighetsperspektiv på naturen här på denna blogg, läs det inlägget här
Annars finns det mycket information på nätet. Besök gärna:
 
 
Ikväll lägger jag in några yrkanden till Miljöpartiets partiprogramsproposition. Det ena handlar om bank- och penningsystemet, det andra om naturens rättigheter. Jag kommer snart publicera dem även här på bloggen. Jag hoppas såklart de går igenom och blir en del av Miljöpartiets nya partiprogram, men om inte annat hoppas jag att det väcker en diskussion på kongressen. Många i miljöpartiet känner i nuläget inte ens till att det finns en rörelse för naturens rättigheter, eller hur pengar skapas av privata banker...